Rundtur i Tagan

Av: Ulrika Wedin

De senaste dagarna har vi åkt kors och tvärs över Selingués hälsodistrikt. Vi har besökt sjukhuset ett par gånger och flera hälsocenter ute i byarna. Vi har träffat läkare, barnmorskor, apotekare, kvinnogrupper, medlemmar från projektkommittén och andra som varit involverade i malariaprojektet.

Två barnmorskor som vi intervjuade

Ibland känns det frustrerande. Vi kommer till en plats där vi avtalat möte, men ingen är där. Då är det bara att sätta sig och vänta. Efter en stund sprider sig ryktet om att vi är där och folk börjar komma.Det är inte så konstigt att det är så. De flesta som deltagit i projektet är fattiga småbönder eller fiskare som har fullt upp med sitt. Därför är det säkrast att vänta och se om vi verkligen kommer innan de släpper vardagsbestyren och kommer för att svara på våra frågor.

Idag åkte vi 4,5 mil till byn Tagan, som bara ligger 7 km från gränsen till Guinea. Där gjorde vi en gruppintervju och intervjuade två barnmorskor.

Byn Tagan

Eftersom det idag varit ovanligt svalt, kanske bara 36-37 grader, passade vi på att gå på en rundtur i byn också. Det märktes att vi var långt ut på landsbygden dit västerländska turister sällan kommer för barnen stirrade på mig med skräckblandad förtjusning.