Av: Ulrika Wedin
Resan från Bamako till Selingué tar drygt två timmar. Vägen är asfalterad och spikrak. Landskapet är flackt med röd jord, torrt gräs, låga buskage och spridda träd. Här och var betar kor och getter och bebyggelsen består av små sandfärgade murade hus, fyrkantiga med plåttak eller runda med halmtak.
Vi kör genom små myllrande samhällen. Alla med samma tydliga utbud av varor. Här säljer vi cykeldäck, här sängar, här jordbruksredskap och här plåtluckor till fönster. Längs med vägen sitter kvinnor och säljer frukt och grönsaker. Nästan alltid med ett litet barn i en sjal på ryggen.
Jag har alltid känt starkt för kvinnor och barn, men sedan jag själv fick barn har det blivit så mycket tydligare. Hur oerhört stor skillnad det är på mammors situation i Sverige och i Mali och vilken skillnad det är på mina barns förutsättningar och de som barn som föds i en by i Mali har. Men jag vet också att Barnfonden, genom våra faddrar stöd, är med och bidrar till en förändring.
I de områden där fadderprojekten arbetar får fler kvinnor tillgång till mödravård och assisterade förlossningar. Barnens hälsa följs upp och de får gå på förskola och i skola. Mer och mer arbetar projekten också för att höja barnens ställning i samhället och få vuxna att lyssna på barnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar