Nu är jag hemma i Malmö igen efter ett fantastiskt besök i Mali. Det har varit intensivt med mycket jobb, spännande möten och nya upplevelser. Jag känner att jag har fått ut enormt mycket av besöket även om det alltid finns mycket kvar att se och lära. Att läsa om hur fadderverksamheten fungerar kan ge en ganska bra överblick och, att se den ger en riktig förståelse. Som ny på Barnfonden känner jag mig stolt över att se vad som faktiskt åstadkoms i Mali.
En stor del av min resa bestod även i att planera det Malariaprojekt som Barnfonden ska starta genom Framtidsfonden. Efter många intressanta diskussioner kommer nu en förstudie att startas under den här veckan. Förstudien görs för att testa de metoder som ska användas för att nå bästa möjliga resultat. Projektet fokuserar på prevention av malaria och riktar sig i första hand till små barn och gravida kvinnor eftersom de är mest utsatta för smittan. Vi ska informera om hur malaria smittar, hur och var myggorna lägger sina ägg, hur man använder myggnät, etc. Myggnät kommer att säljas till ett lågt pris för att fler ska ha möjlighet att ha tillräckligt många myggnät i hemmen. Själva projektet ska enligt planerna dra igång med olika aktiviteter i månadsskiftet april/maj, och jag ser verkligen fram emot det.
Det har varit otroligt viktigt för mig att vara på plats i Mali och träffa dem vi samarbetar med och se vilken miljö arbetet bedrivs i. Jag tror att man aldrig riktigt kan förstå problematiken utan att ha varit där. Det är så många olika komponenter som man ur ett svenskt perspektiv lätt kan missa.
Någonting jag alltid känner starkt när jag reser mellan världsdelar och kulturer är hur lika människor är varandra. Det är olika levnadsförhållanden och möjligheter, olika vanor och traditioner, olika miljöer och klimat. Men, visst tampas vi med samma problem. Vi strävar alla efter att förbättra vår situation på ett eller annat sätt, vi vill att vi och de omkring oss ska må bra, vi mår bra av värme och kärlek, vi vill ha rättvisa och samma möjligheter som alla andra. Barn vill vara barn. Vi vill alla vara lyckliga. Efter att ha arbetat i mer utsatta länder är en av de vanligaste kommentarerna att det måste ha varit så annorlunda och främmande. Och visst är en ny plats och nya människor alltid främmande och annorlunda, oavsett var i världen.
Au revoir!
3 kommentarer:
Hej jag undrar varför Barnfondsarbetet inte finns i Ungern Rumänien Polen Vitryssland Estland Letland Litauen mfl av våra östra fd kommunistgrannländer då jag vet att dessa barn behöver lika mycket hjälp som våra egna svenska barn som i dag lever i totalitär social misär!! vilket jag vet existerar i många svenska hem i dag! men DETTA FÖRNEKAR ju så klart våra politiker! jag skulle vilja se mer likvärdigt hemarbete för dessa ovannämnda barns öde!! Alla barn på jorden bor inte bara i dom regioner ni har listat! där finns fler ungar norr ut! i sommar ska vi föräldrar i östra göingebyggden starta vårt arbete med Barnfonsfamiljer för dessa glömda barn i angivna område. men jag önskar ändå ert svar.
Forts: av kommentar. Jag skulle vilja se fler familjekollektivgårdar! så vi slipper ha en himla massa ungar i stan som springer ensamma vind för våg när mossan och fassan jobbar eller är väg på sitt håll och INTE tar sig tid med barnen som främst märks på sommrarna! Då hade det varit bra med fyrfamiljshus kollektivboende!! Socialen hade inte haft en chans att komma dit och röva bort barn! ungarna hade haft varandra och garanterat hade där alltid funnits 1-3 vuxna medan barnen inväntar sin nästkommande förälder! och nära till naturen och skog och mark, och benen hade varit rastade med spring! och alla hade mått bra! detta familjesnickrade projekt har jag aldrig sett nåt av i sverige! men det funkar i andra länder som Spanien eller Portugal i vissa städer där. varför bryr inte svenskarna sig om sina barn och medmänniskor på samma sätt?. så stressade och själviska kan ni väl ändå inte mena att ni är!??. stackars er som medborgare i så fall i ett sådant land! Jellaine skrev detta. på min kusins mail.
Hej!
Barnfonden arbetar i 24 länder i Afrika, Asien och Latinamerika där vi har ett etablerat samarbete och där vi har byggt upp fadderprojekt för långsiktigt utveckling. Men Barnfonden kan inte arbeta i alla länder där det finns fattigdom och stora behov. Det krävs stor kunskap om landet i fråga för att bedriva ett bra utvecklingsarbete.
Det finns många andra organisationer som har stor kunskap om, och arbetar i, de länder som ni nämner. Ni kanske kan engagera er i någon av dessa organisationer?
Vänliga hälsningar från Karin Wikström på Barnfonden
Skicka en kommentar