Barnfondens blogg har bytt plats!


Bloggen har flyttat och finns numera på www.barnfonden.se/blogg

Här hittar du berättelser från resor gjorda mellan december 2008 och maj 2011, till fadderprojekt i bland annat Mali, Indien, Gambia och Mexiko.

Du kan läsa mer om Barnfondens arbete på vår hemsida www.barnfonden.se

fredag 27 mars 2009

I byn Salambaore i Burkina Faso

Av Karin Bergqvist i Burkina Faso
Det första besöket på ett fadderprojekt utanför huvudstaden Ouagadougou i Burkina Faso var i byn Salambaore. Här ligger fadderprojektet 609s kontor där 4 personer arbetar. Jag träffar Oubatonidia som är chef för kontoret, Daoda Lengene som arbetar med ekonomin, Tagnan Emilienne som är expert på arbete inom hälsa och Salifou Youma som är ansvarig för inkomstskapande aktiviteter.


Genom fadderprojeket får 514 barn och familjer i 5 olika byar stöd. Barnfonden har arbetat här i 12 år och en av de stora utmaningarna personalen har är att ännu mer involvera befolkningen i utvecklingsarbetet så att de så småningom kan ta över verksamheten själva, när de blivit självförsörjande och inte behöver stödet längre. Oubatonidia påpekar att det är grunden för arbetet: vi vill inte göra människorna här beroende av oss. Vårt arbete är att ge dem redskap att kunna driva utvecklingsarbetet vidare på egen hand. Han tillägger att detta är ett långsiktigt arbete som kommer att ta flera år.

En stor arbetsuppgift för personalen på kontoret är att se till att faddern får en årsrapport, så att han eller hon får veta hur det går för barnet, familjen och vilka aktiviteter som drivs av fadderprojeket. Det är ett tidskrävande arbete och ofta har de problem med tidsramarna. De är väl medvetna hur viktig denna rapport är för faddern men ofta hinner de av olika omständigheter inte med att få iväg dem i tid.

På kontoret finns en ”årsrapportstavla” som täcker alla månader samt alla distrikt. Fadderbarnen har varsitt kort som i ett system flyttas för att personalen ska veta om när besöken ska äga rum.

De största problemen med hembesöken hos familjerna är under regnperioden. Då är det många familjer som lämnat byn för att under ett par månader bosätta sig i områden där de har sin odlingsbara mark. Barnen som då är lediga från skolan följer med. Under denna tid är det omöjligt att nå familjen och besök drar ut på tiden.

Att flytta under regnperioden är ett traditionellt sätt att leva. Där den odlingsbara marken finns, finns inga skolor, inga hälsocenter, inga kommunikationer. Men marken är fertil och bra att odla på. Byns mark är svårodlad men här finns samhället med skola, hälsocenter, marknader och det är byn som är familjens hem.

Oubatonidia tillägger att familjen och barnen under denna tid dock har tillgång till den service som centret ger familjerna. Blir någon sjuk har de självklart fri tillgång till hälsocentret om de tar sig till byn.

Inga kommentarer: