De två sista dagarna vid kulturhuset i Betim i Brasilien har varit fullspäckade men mycket givande. Vi har bland annat genomfört resterande del av våra intervjuer med barnen. Att få lyssna till deras berättelser som varit fyllda med detaljer ur en hård verklighet, men också av framtidshopp, stolthet och glädje, har stundtals varit något av en känslomässig berg – och dalbana. Kön av barn som ville blir intervjuade bara växte, så sista dagen fick vi samla dem vi inte hade hunnit prata med för en liten gruppintervju. Det visade sig snabbt bli ombytta roller, där barnen i stället intervjuade oss med sina frågor! Denna entusiasm och nyfikenhet på vår närvaro har varit genomgående för vår vistelse i Betim och det har verkligen varit härligt att mötas av.
Emellan intervjuer och en tur runt i området hann jag sätta mig ner ett tag för att prata med Cleusa. Hon har under olika yrkestitlar jobbat inom organisationen GRIASC i 14 år (GRIASC är ChildFund Brazils samarbetspartner som de tillsammans driver kulturhuset med). Hon berättar att det roligaste med jobbet är att får uppleva barnens utveckling. Cleusa minns speciellt en workshop för unga kvinnor som hon hade hand om. Temat var självkänsla. Många av kvinnorna som växt upp under de här levnadsförhållandena har en väldigt låg självkänsla menar Cleusa, så det är ett viktigt ämne att tala om. Jag frågade vad som var det bästa med dagen. ”De fick känna att de inte var ensamma. De kom hit klagandes, men gick härifrån leende” svarar hon.
När vi skulle ta avsked från barn och personal på kulturhuset överraskade de oss med egentillverkade presenter; vackra, färglada pennställ av återvunna konservburkar. Att arbeta med recycling är något både barn och personal pratat varmt om så vi kunde inte ha fått en mer passande gåva. Det får stå på skrivbordet när jag kommer hem, som en påminnelse om att man av väldigt lite, med hjälp av glädje och kreativitet, kan skapa väldigt mycket. Ett signum för hela kulturhusets verksamhet i Betim.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar