Hemma igen.

Av Karin Bergqvist

Tanken var att jag under mina besök i Burkina Faso och Etiopien skulle hålla bloggen regelbundet uppdaterad. Men, det är bara att konstatera att livet i de två länderna jag besökt inte stämmer överens med min ”svenska” verklighet.

Kommunikation är inte en självklarhet så som hemma. Jag hade svårt att kontakta Barnfondens kontor genom telefon och Internet-uppkopplingen var nyckfull. Efter att ha lyckats bli uppkopplad på väldigt svag anslutning, skrivit ett långt mejl och äntligen lyckats bifoga ett par bilder så visar uppkopplingen helt plötsligt på ”inte ansluten”. Någon timmes arbete försvann i ett nafs…..

Jag inser att det är under svårarbetade förhållanden som barn och vår personal skickar oss information, mejlar oss bilder, svarar oss på våra förfrågningar. Fadderservicechefen i Etiopien, Genet, berättade att både telefon och Internet kan vara oåtkomligt under flera dagar. Eller så händer det som hände i mitt fall, uppkopplingen går av och på och är väldigt nyckfull. Ibland kommer hon hit under helgen endast för att kunna ta emot och skicka några mejl. Det brukar fungera bättre då eftersom linjerna är mindre ansträngda under helgen.

Men, nu vill jag dela med mej av ett besök i en skola i Aynaghe, Etiopien.

Så fort vi nått skolområdet började barn dyka upp från ingenstans. Området hade varit tomt när vi närmade oss. De blev fler och fler som flockades runt oss, nyfiket skrattande och stojande. När jag höjde min kamera höjdes ljudnivån väsentligt och alla ville vara med på bild. Det var ett smittande skratt men Mohammed, Fadderservicekoordinatorn i Aynaghe försökte lugna ner dem, men det lyckades inte riktigt.

Skolans rektor berättade att här går ungefär 800 elever. På förmiddagen. Och ytterligare 800 på eftermiddagen. Klasserna är väldigt stora och det finns inte mycket material att tillgå. Det krävs med andra ord stor kreativitet och uppfinningsrikedom hos lärarna. En träbit med flera spikar, samt kapsyler med små hål gjorda i, används i mattematiken. Med den kan man både lära plus minus och gånger.
Teckningar, ritade tabeller, alfabet (både det latinska och Amahariska) en hemmagjord klocka i trä finns på och runt ett bord där lärarinnan har sitt material. Hon säger att visst är det ett problem med materialet men hon är även mycket stolt över det som hon själv har tagit fram.

Skolgården är kreativ. Här finns en inhägnad med en pytteliten odlingslott, ett litet hönshus, rabatter med växter, ett traditionellt Etiopiskt litet hus och en skylt med skolans vision uppdrag och värderingar. För att barnen på ett enkelt sätt ska kunna ta del av tradition och praktiskt arbete.

På byggnadernas väggar finns bilder av en världskarta, kroppens matsmältningssystem samt mycket annat. Pedagogiskt och lättillgängligt.

Känslan av engagemang och kreativitet är stor. Både miljömässigt och från lärare och rektorer. Utbildning är A och O för en fortsatt positiv utveckling.