Barnfondens blogg har bytt plats!


Bloggen har flyttat och finns numera på www.barnfonden.se/blogg

Här hittar du berättelser från resor gjorda mellan december 2008 och maj 2011, till fadderprojekt i bland annat Mali, Indien, Gambia och Mexiko.

Du kan läsa mer om Barnfondens arbete på vår hemsida www.barnfonden.se

tisdag 1 september 2009

Besök på landskontoret i Kambodja

Av: Karin Bergqvist och Martina Hibell

Högst upp i ett trevåningshus ligger landskontoret för ChildFund Kambodja.

Solen strålar när vi kommer dit och det är mycket varmt.

Här möter oss Bun, administrativ chef på ChildFund Kambodja. Han visar oss runt och presenterar oss för alla på kontoret Förutom Bun jobbar här Sophiep, som är programchef, Singhan som är chef för fadderservice, en faddergrupp på 3 personer, en chaufför, en städerska samt landschefen Carol.

Vi slår oss ner i Carols rum och hon berättar kort om fadderverksamheten. ChildFund arbetar i ett område i sydöstra Kambodja: Svay Rieng. Här finns i dag fyra aktiva fadderprojekt som alla startade i början av 2008.

Svay Rieng är ett mycket fattigt område. Ris är en av produkterna man livnär sig på men det finns inga bevattningssystem och man är helt beroende av regnperioderna. Detta, i kombination med den stora nedläggningen av textilfabriker, har lett till omfattande utflyttning, framför allt till huvudstaden Phnom Penh, Vietnam och Thailand.

Under det första året har området bland annat fått stöd genom att skolor har byggts, latriner har konstruerats, brunnar har byggts och dagisverksamhet har startat upp.

Detta är bara en början men förändringen har börjat:

- Visst är det ett område med många svårigheter och utveckling kommer att ta tid, säger Carol, men vi har skapat bra relationer med de lokala myndigheterna och vi ser att fadderskapen här kommer att göra stor skillnad.

Lagom till att det är dags att gå ut på lunch och magen knorrar hoppar alla till av ett öronbedövande dån som följs av ett skyfall. Himlen har öppnat sig och redan efter ett par minuter är gatan utanför översvämmad. I morgon ska vi bege oss till Svay Rieng, området som skulle behöva detta regn för att få riset att växa.

Vi hör av oss med ytterligare en rapport därifrån när vi nästa gång har tillgång till internet.

Karin och Martina

lördag 29 augusti 2009

Turen går till Kambodja

Av Martina Hibell

Nu har Karin och jag landat ordentligt i Kambodja. Efter en drygt 13 timmar lång resa är vi smått möra i den fuktiga värmen som mött oss här i huvudstaden Phnom Penh. Det är en ny kultur för oss båda och vi har under dagen hunnit med att gå lite på svettiga marknader med underbara tyger och andra hantverk. Staden som sådan är inte en typisk storstad med stora byggnader och köpcentrum, men det finns oerhört vackra palats och tempel som vi hoppas att vi hinner titta närmare på de kommande dagarna. Det känns bra att hinna bekanta sig lite med natur och kultur innan arbetet börjar om ett par dagar. För att inte tala om den jetlag vi båda känner nu när klockan är 19.00 och vi kämpar för att hålla ögonen öppna. Vi ser verkligen fram emot att lära oss mer om landet och folket, samt att bättre lära känna ChildFund Australien som vi planerar att börja samarbeta med här.

Snart får ni höra mer från oss!

Martina och Karin

måndag 3 augusti 2009

Tillbaka i Malmö

Av Ulrika Wedin

Nu är vi tillbaka på kontoret i Malmö med anteckningsblocken fulla med information och kamerornas minneskort fyllda till maxgränsen.

Varje gång jag besöker våra samarbetspartners slås jag av hur viktigt det är att verkligen träffas. Vi har haft långa diskussioner via mejl och telefon inför resan, men det är först när vi verkligen sätter oss ner och pratar, öga mot öga, som vi fullt ut förstår varandra och hittar nya idéer och lösningar.

Många av de samtal vi haft med föräldrar, ungdomar och barn hade heller inte varit möjliga utan att verkligen träffas. Ofta behöver vi tolk, men trots det flyter samtalen på bra och det känns att vi kommer varandra närmre och vi lämnar mötena med nya insikter och en ökad förståelse.



Ibland lämnar vi diskussionerna om det konkreta arbetet och kommer in på andra frågor. Som när ordföranden i den lokala projektkommittén i Aynage frågar vad som får oss personligen att vilja engagera oss i deras öden och deras barns framtid. Och vad som får svenskar att bry sig om människor som bor så långt borta och välja att bli faddrar i Barnfonden. Han säger att vårt engagemang motiverar dem att fortsätta kämpa för att deras barn en dag ska ha samma möjligheter som barn i Sverige har.

torsdag 30 juli 2009

Möten, besök och diskussioner

Av Ulrika Wedin

Det har varit intensiva dagar med många möten och besök runt om i de områden där fadderprojekten Aynage och Buee arbetar. Första dagen inleddes med stormöte där projektpersonal från Aynage och representanter för den lokala projektkommittén deltog. De berättade om processen med att arbeta fram den nya treårsplanen för fadderprojektet.

För att ta reda på vilka problem och behov, men också resurser, som finns i området har det arrangerats gruppdiskussioner, framför allt med barn och ungdomar från olika grupper, t ex föräldralösa barn, barn med särskilda behov, flickor i puberteten osv. Barn och ungdomar står i fokus för fadderprojektets arbete och det är viktigt att deras tankar och idéer är vägledande i arbetet.

För att få en så omfattande bild som möjligt av barnens situation har även mödrar med barn i olika åldrar intervjuats. När all information sammanställts hölls nya möten för att stämma av att bilden var den korrekta och att de huvudsakliga orsakerna till barnfattigdom identifierats. Nästa steg blir att planera olika insatser som ska motverka problemen och skapa en bättre situation för barn och unga.
Kommittémedlemmarna berättade att arbetet med att ta fram den nya planen på många sätt öppnat deras ögon för saker de tidigare inte reflekterat över. T ex att kvinnorna står för en stor del av arbetet, men att mannen har makten över familjens ekonomi och att endast en liten del av inkomsterna går till barnens behov.

På eftermiddagen fick vi besöka några av de skolor där Barnfonden under de kommande tre åren kommer vara med och finansiera arbetet med att göra skolorna mer barnvänliga. Det handlar bland annat om att rusta upp skolorna, köpa in utbildningsmaterial och att utbilda lärarna i undervisningsmetoder som låter barnen delta aktivt.


Andra dagen hade vi möte med personal från både landskontoret, det regionala kontoret och Aynages projektkontor för att diskutera det projektförslag som tagits fram för att skapa mer barnvänliga skolor. Det var många intressanta frågor som kom upp och vi kommer att fortsätta diskussionerna via mejl och telefon.

Efter lunch var det dags att besöka en skola som ligger inom Buees fadderprojektsområde. Barnfonden kommer i höst att starta en insamling till ett bibliotek vid skolan. Vi fick möjlighet att prata med lärare och elever om svårigheterna med att inte ha tillräckligt med böcker och utbildningsmaterial, och vad det nya biblioteket kommer att betyda för dem.

onsdag 29 juli 2009

Fattigdom och framtidstro

Av Cathrine Larsson

Vi åker från Addis Ababa till Butajira. Det är första gången jag besöker Etiopien och jag fylls med nya intryck hela tiden. Inne i Addis känner man verkligen storstadspulsen. Tempot är högt och människor och djur trängs på gatorna. Luften är dimmig av avgaser och det luktar rök från eldar där man bränner avfall.

Ute på landet är det betydligt lugnare. Just nu är det regnperiod. Landskapet är grönt och jakarandaträden lyser med sina stora orangea blommor. Människor vandrar rofyllt längs med vägen, på väg hem från den stora marknaden som de går till en gång i vecka. Barnen vinkar glatt åt oss när vi åker förbi.



Samtidigt är fattigdomen slående både i staden och på landet. Det är svårt att se och kan kännas hopplöst, men jag känner också hoppfullhet. Överallt bygger man nya hus och människorna vi möter utstrålar glädje och framtidstro.


Imorgon ska vi träffa våra kollegor på kontoret i Aynage. Vi kommer också att träffa medlemmar från den lokala projektkommittén, som består av representanter för familjerna som bor i området. Det ska bli ett intressant möte och det kommer att bli spännande att höra deras funderingar över hur vi kan utveckla vårt samarbete.

måndag 27 juli 2009

Butajira nasta


Av Ulrika Wedin

Efter nastan sjutton timmar pa resande fot kom vi antligen fram till Etiopien och Addis Abeba. Vi fick nagra timmars valbehovlig somn innan Bejiga fran landskontoret kom och hamtade oss.
Nu sitter vi pa kontoret och vantar pa bilen som ska ta oss vidare till Butajira, som ligger cirka 15 mil soder om Addis. Under formiddagen har vi haft mote med programavdelningen och pratat om vart samarbete och olika fragor som ror ChildFund Ethiopias arbete.
Det har varit intressanta och spannande samtal och vi har mycket information att ta med oss hem till kollegorna i Malmo. De kommande natterna kommer vi att bo i den lilla staden Butajira, men den storsta delen av tiden kommer vi att vara ute pa landsbyggden och traffa personal och familjer vid fadderprojektet i Aynage.
Det ar inte sakert att vi kommer att lyckas uppdatera bloggen eftersom internetuppkopplingen inte fungerar, men vi kommer att forsoka halla er uppdaterade!

lördag 25 juli 2009

På väg till Etiopien

Då är det snart dags för oss att ta tåget till Kastrup och sedan flyg vidare till Etiopien via Istanbul. Ulrika var i Etiopien i februari, men för Cathrine är det första besöket i landet.

Det kommer att bli en hel del möten på landskontoret i Addis Abeba där vi ska diskutera avtal för vårt nya samarbete och olika frågor kring programverksamheten. Men den mesta av tiden kommer vi att vara ute vid fadderprojektet Aynage. Där kommer vi att träffa projektpersonal och representanter för den lokala projektstyrelsen och ungdomsforumet för att prata om vilka insatser Barnfonden ska vara med och stötta i området.

Förutom magmedicin, myggmedel och annat som kan vara bra att ha med har vi packat ner senaste numret av vår faddertidning Pusselbiten som innehåller ett stort reportage från Etiopien. Det har vi tänkt dela ut till alla som är med på bild och som medverkar i artikeln. Översättning till engelska har vi inte hunnit med än, men resan tar kring tolv timmar så det blir nog tid till det också.

Vi hoppas kunna hålla er uppdaterade via Barnfondens blogg, men i Etiopien är internetuppkopplingar och eltillgången inte helt tillförlitlig, särskilt inte i den lilla staden Butajira där vi kommer att bo större delen av tiden. Bilder lär vara extra svårt att ladda upp så tills vidare får ni hålla till godo med några foton från Ulrikas förra besök. Längre bak i bloggen finns inlägg från den resan.